Fuggeriet Fuggeriet bildades 1521 av Jakob Fugger den
rike, som bostadsområde
för behövande invånare i Augsburg. Årshyran för
en lägenhet är fortfarande ett rhenländskt guld, dvs ca
0,88 Euro, samt att dagligen be tre böner för stiftelsefamiljen.
I de 67 husens 140 lägenheter bor idag 150 människor. Den mest
kände invånaren som bott i Fuggeriet var komponisten Wolfgang
Amadeus Mozarts farfars far, muraren Franz Mozart.
Fuggeriet är idag den äldsta socialinrättningen i världen.
Fuggeriet är inte bara unikt för sin ålder utan även
för dess kontinuitet: än idag finansieras socialinrättningen
av stiftelsen och fortfarande är dess koncept idealiskt. Fuggeriet är
idag, liksom förr, en arkitektonisk förebild. Vad som redan
för 500 år sedan var vägledande var, att Jakob Fugger
inte gjorde invånarna till mottagare av allmosor utan erbjöd
istället hjälp till självhjälp. Med detta koncept
var Jakob Fugger långt före både reformationens Martin
Luther och de senare katolska socialreformisterna.
Fuggeriet- ett samspel med åtta gränder och sju torn- är ”en
stad i staden” med en egen kyrka, egen ”stadsmur” och
egna ”stadstorn”. Minnestavlorna över tre av tornen
och liljorna i sten påminner om stiftelsefamiljen. Särskilt
viktigt i Fuggeriet är dess museum med ingång i Mittlere Gasse
nummer 14, där det också på husets fasad finns en minnestavla
tillägnad Wolfgang Amadeus Mozarts farfars far samt Markuskyrkan
vid Markusplätzle och administrationsbyggnaden Höchstetters
burspråk på Jakoberstrasse. På husfasaderna finns olika
texter som förklarar dåtidens eller dagens funktion av de
olika byggnaderna samt intressanta detaljer i socialinrättningen.
Fuggerimuseum I Fuggeriets museum får besökarna ta del av dåtidens
levnadsstil i form av tre tidstypiskt möblerade rum i den enda av
Fuggeriets lägenheter som är bevarad i original. 2006 öppnades
en ny del i museet där det berättas om Fugger och Fuggeriet
på film samt med text, bilder och föremål.
Fuggerishopp- ”Himmlisches Fuggerei-Lädle” Fuggerishoppen, ”Himmlisches Fuggerei-Lädle” (himelska
lilla Fuggerishoppen), är museets affär med souvenirer och
litteratur om Fugger, Fuggeriet och Augsburg. Här hittar man också ett
litet café eller om så föredras, en stämningsfull
uteservering.
Fuggeriguide En guide över Fuggeriet finns i Fuggerishoppen (”Die Fuggerei-
Die älteste Sozialsiedlung der Welt”/”The Fuggerei-
The oldest social settlement in the world”, 6,80 Euro, skriven
av Ulrich Graf Fugger von Glött, 36 sidor och med många foto,
finns på tyska, engelska och italienska).
Öppettider April – September 08.00-20.00
Oktober – Mars 09.00-18.00
Priser
Inträde
per person 4 Euro
Barn (8-18 år) 2 Euro
Årskort 10 Euro
Årskort
för invånare i Augsburg 5 Euro
Skolklasser, max. 30 elever
inkl. max. 2 lärare 15 Euro
Fuggerei Tours
![](gfx/line-fadeout.jpg)
Fuggerei Group Tour
For information and booking please click here
Fuggerei Tour for Pupils
For information and booking please click here
Sevärdheter
i Fuggeriet
Styrelsebyggnaden
De i kriget förstörda patricierhusen som tex Höchstetter
burspråk eller det gotiska Leonhardkapellet blev vid återuppbyggnaden
efter andra världskrigets förstörelse i början av
1950 integrerade i styrelsebyggnaden och därmed en del av Fuggeriet.
Här sammanträder styrelsen, som än idag består av
representanter från tre Fuggerska familjelinjer.
Administration
Dagens förvaltningsbyggnad på Markusplätzle
bildades först vid återuppbyggnaden av Fuggeriet efter andra
världskriget.
Det är här ”die Fürstlich und Gräflich Fuggersche
Stiftungs- Administration” (den furstliga, grevliga, Fuggerska
stiftelseadministrationen) arbetar. Förutom socialinrättningen
förvaltar styrelsen ytterligare åtta Fuggerska stiftelser,
tex Fuggerska kapellet i St. Anna.
Markuskyrkan
St. Markuskyrkan inrättades 1581/82
av Markus och Philipp Eduard Fugger. Sedan dess har kyrkan byggts om
flera gånger, bland annat
efter krigets förödelse. Den blev totalförstörd och
var tvungen att byggas helt ny. Sevärt i kyrkan är Ulrich Fuggers
minnestavla, dopfunten i renässansstil samt altarbilden med Jesu
korsfästelse.
Skola och Mesnerhaus
Den nuvarande sakristian samt
lägenheten tillhörande Fuggeriets
präst är beläget i Herrengasse nr 35. Huset tjänade
tidigare som skola och bostad åt Markuskyrkans kyrkvaktmästare,
vilken också samtidigt var lärare i socialinrättningens
skola som grundades i mitten på 1700-talet.
Holzhaus (smittoskyddshus)
Under 1600-talet tjänade
husen med nummer 40, 41 och 42 i Herrengasse som ”Holzhaus” i
vilka man behandlade syfilis, och det med hjälp av en särskild
träkur baserad på extrakt från
det sydamerikanska Guajakträdet. Även kejsar Maximilian I och
kardinal Matthäus Lang fick erfara den medicinska träkuren
baserad på de av Fugger importerade Guajakträden.
Brunnen
Schalenbrunnen i gjutjärn finns i Fuggeriets
mitt. Redan 1599 inrättades
här en springbrunn i trä som också var socialinrättningens
första vattenanslutning. Det var staden Augsburg som kostnadsfritt
lät brunnen förläggas. 1744 ersattes träbrunnen av
en brunn i järn. Fuggeriet blev också dränerat med öppna
rännor och dagvattenbrunnar.
Ochsengasse
Vid en första utvidgning av Fuggeriet
tillkom Ochsengasse. I slutet av gränden stoltserar Ochsentor med
dess nattport och som enda ingång
till socialinrättningen efter klockan 22.00. Kommer invånarna
hem senare än 22.00 låter en nattvakt öppna porten och
de ger denne därför en liten uppskattning i form av en eller
två Euro. På utsidan av tornet kan man se en stiftelsetavla
samt det blågula liljevapnet som påminner om den Fuggerska
tiden.
Franz Mozarts Bostadshus
Från 1681 bodde Franz
Mozart med familj på övervåningen
i Mittleregasse nummer 14. På husets fasad finns en minnestavla
som påminner om detta. Franz Mozart, komponisten Wolfgang Amadeus
Mozarts farfars far, arbetade som stiftelses byggmästare i Fuggeriet.
Han dog i Fuggeriet år 1694, endast 45 år gammal. Mittleregasse
nummer 14 är också ingången till Fuggeriets egna museum.
Mittleregasse nummer 13
Mittleregasse nummer 13 är numera en del av Fuggeriets museum.
Bottenvåningen är den enda som fortfarande är bevarad
i ursprungligt byggnadsskick. Den som besöker denna del av museet
får uppleva tre rum- kök, vardags- och sovrum- med tidstypisk
inredning.
Sjukstuga
1520 instiftades en sjukstuga för
anställda och boende i Fuggeriet.
Denna användes in på 1600-talet. Hus nummer 1 i Saugasse erbjöd
plats för maximalt sex sjuka samt förfogade över ett litet
bibliotek. Längs med den angränsande Saugasse flöt en
liten bäck, vars vatten var ovärderligt vid vården av
patienterna.
Världskrigsbunker
Fuggeriet blev under andra
världskriget utsatt för bombangrepp
och förstörelsen var förödande. Vid luftangreppen
sökte invånarna skydd i en bunker i Fuggeriet. Här uppstod
senare ett parkområde. Vägarna och vilobänkarna vid dammen
eller under träden ger invånarna och besökarna i Fuggeriet
en möjlighet till avkoppling och återhämtning.
Lägenhet i Fuggeriet
Att besöka: En exemplariskt
inredd mönsterlägenhet i
Ochsengasse 51 visar hur Fuggeriets invånare lever idag. En tavla
i farstun informerar om Fuggeriets lägenheter och dess hyresgäster,
om hyresvillkor, hyra och Fuggeriets förvaltning.
Intressanta detaljer i Fuggeriet
![](gfx/line-fadeout.jpg)
Stiftelsetavlor
Minnestavlorna ovan de tre ingångstornen till Fuggeriet påminner
om stiftelsefamiljen. Jakob Fugger stiftade socialinrättningen 1521
också i sina bortgångna bröder Ulrich (Udalrich) och
Georgs namn, ”för välgång till er stad och full
innerlig tacksamhet för den från Gud Fader mottagna egendom
genom tillgivenhet och hjärtlig frikostighet”.
Solur
Omkring 1707 kunde en målning av ett skyddshelgon samt ett solur
beskådas på Markuskyrkans sydsida. De fanns dock inte längre
kvar på 1900-talet. Sedan återuppbyggnaden av Fuggeriet efter
andra världskriget pryder återigen ett solur Markuskyrkans
sydsida. Soluret är också dekorerat med mottot ”använd
tiden på bästa sätt”, vilket är mycket passande
för handelsfamiljen Fugger.
Pumpbrunnen
Fuggeriets invånare hämtade friskt vatten från en av
socialinrättningens flera pumpbrunnar. Fram till 1715 bodde i Fuggeriet
en brunnmästare, som var ansvarig för installation, underhåll
och rengörning av vattenledningarna, brunnen samt för en bäck
som flöt förbi Fuggeriet.
Lijevapnet
Två liljor av sten på portvalvet i Herrengasse påminner
om stiftelsefamiljen. Liljevapnet tilldelades Fugger år 1473 som
tack för att de finansierade Maximilian I:s bröllop, som var
son till Kejsar Fredrik III. Ulrik Fugger och hans bröder kallade
sig sedan dess ”Fugger från liljan”.
Husnummer
De gotiska siffrorna från 1519 på socialinrättningens
hus var förmodligen de första husnumren i Augsburg. På den
tiden var 52 hus tydligt markerade. Idag finns endast ett fåtal
av de gotiska husnumren kvar att beskåda. Sedan 1973 består
Fuggeriet av 67 hus.
Dörrarna
Alla lägenheterna i Fuggeriet har en egen ingång. Därmed
lever också invånarna med vissheten att de bor i ett eget
hem med privatliv och oberoende. På så sätt skyddar
de sig också mot synlig fattigdom. Vid återuppbyggnaden av
Fuggeriet tog man tillvara på oförstörda dörrar
och karmar. Tack vare bevarandet och att de har olika former kan man än
idag se deras ursprungliga utseende.
Heliga figurer
Från ärkeängeln Michael i hörnet på huset
vid Markusplätlze till Madonnabilderna ovan flera av husingångarna
finner man i Fuggeriet åtskilliga skildringar av Jungfru Maria, änglar
och helgon. De visar att Fuggeriets invånare är troende katoliker.
En del av hyran är nämligen att en gång dagligen be tre
böner för stiftarna, däribland den endast hos katoliker
vanliga Ave Maria.
Ringklockor
Ringklockorna vid husingångarna i Fuggeriet är till största
delen individuellt utformade. På så sätt kunde invånarna
på den obelysta gatan hitta sin egen dörr även på natten.
Idag är dock gatorna belysta. Fuggeriet förfogar över
Augsburgs sista gasbelysning.
|